Bose

Nu är vi hemma igen. Det känns mycket bra! Veckan i Italien har varit mega, särskilt del ett när vi var på klostret. Det var helt stört bra. Munkarna och nunnorna var så fantastiskt fina, kloka, visa, roliga, ödmjuka.
Jag hade många förutfattade meningar om hur det skulle vara och allt sånt, men allt det vändes som upp och ner. Det var fria människor med enorma hjärtan som tog emot oss till deras hem. Min förutfattning innan var att de var typ robotar som bara gick omkring och trodde på Gud. Men så var det inte, det var så härligt, dom berättade att när det spelades viktiga fotbollsmatcher så kunde vissa munkar efter kvällsbönen springa till datorerna för att kolla resultatet. Jag tycker att det är så himla fint! Dom var precis som vanliga människor men dom levde bara på ett annat sätt.
Jag blev verkligen tagen!
När vi satt i bussen på väg därifrån så kom tårarna.
Men någon nunna kommer jag aldrig att bli, men om jag nu skulle bli det så är det absolut till Bose jag ska!

Vi har även varit i Bergamo, där träffade vi en mycket spännande servitör.
I Verbania bodde i på en camping för tyskar, vi hade det ca 30 grader varmt, och man var tvungen att ha badmössa för att få bada i poolen.

Nu sitter jag som vanligt på min säng i mitt rum på den bästaste platsen som finns på jorden, den platsen heter Hjälmared.

kram